Det är med stor entusiasm näringslivschef Conny Petrén berättar om vändningen, från det
nattsvarta året 2001 fram till idag, då den största näringslivssatsningen i stadens
historia håller på att förverkligas. FOTO: HANNA MAXSTAD. ILLUSTRATION: ISTOCK.

Nu är framtidstron tillbaka

– Jag tror faktiskt inte alla här i stan ännu är medvetna om vilken vändning vi står mitt uppe i. Det är det nya Katrineholm som just nu håller på att växa fram. Vi har tagit tag i det själva, vi är stolta över vad vi lyckats åstadkomma och nu vågar vi också berätta om det.

Det säger näringslivschef Conny Petrén, som ser Katrineholms logistikcentrum som det kanske bästa exemplet på den framtidstro som nu finns i kommunen. Det är med stor entusiasm han berättar om vändningen, från det nattsvarta året 2001 fram till idag, då den största näringslivssatsningen i stadens historia håller på att förverkligas.

Det var alltså här som de båda stambanorna, västra och södra stambanan, korsades när de byggdes under 1860-talet. Stationssamhället Katrineholm växte då fram och fick sina stadsrättigheter 1917, då med 6 615 invånare. Det strategiska kommunikationsläget var naturligtvis alldeles utmärkt för industrietablering. Några få större fabriker kom att dominera staden under decennier.

När ett eller ett par större företag väljer att lägga ner eller flytta sin verksamhet blir det kris. Det var precis vad som hände 2001 när 1 500 arbetstillfällen på kort tid försvann till följd av Ericssons outsourcing och Scanias flytt till Södertälje. Hela stan var i chocktillstånd.

Då var vi verkligen nere i brygga. Det såg riktigt bistert ut ett tag men vi bestämde oss ganska snart att inte sitta still och tycka synd om oss själva. Efter att ha fått hjälp av staten att göra en omvärldsanalys fick vi rådet, "gräv där ni står", vänta inte på att ett stort multinationellt företag ska lösa era problem. Vi började då helt enkelt att titta på vilka styrkor vi har, synliggöra dem och sedan bygga vidare i samarbete med lokala näringslivet utifrån det, berättar Conny Petrén.  Kunde den starka byggindustrin kanske vara något att satsa på, kanske ett forskningsprojekt kring byggande? En satsning som skulle kunna bidra till att den allmänna kunskapsnivån höjdes, samtidigt som det lokala näringslivets behov av kompetensförsörjning säkrades.
Viktiga ledord i den utveckling som nu tog fart blev samverkan, samsyn och samarbete. Resultatet har blivit en rad gemensamma projekt med kommunen, näringslivet och universitet/högskola, där Brains & Bricks, Forskningscentrum för högteknologiskt byggande, är ett alldeles utmärkt exempel.

– Från att vi haft en bruksanda med tre stora företag har vi numera spridit ansvaret och risktagandet där många olika gamla och nya aktörer kliver fram och agerar. Det riktigt stora klivet har varit satsningen på Katrineholms Logistikcentrum, där vi investerar 100 miljoner kronor under tre år. Vi bygger vidare på järnvägen, vår tradition från 1860-talet där allting började, säger Conny Petrén.

Området vid järnvägen med sina gamla industrispår, som bara legat och väntat på att åter bli utnyttjat, fylls nu åter med liv. Industrier och logistikföretag flyttar in med sina centrallager, lastbilar rullar in för vidaretransport av gods från och till järnväg samtidigt som hela raden av kringtjänster etableras som ringar på vattnet.

Här behövs restauranger, bevakningsföretag, möjligheter till logi, service för lastbilar och järnvägsvagnar och så vidare.

– Det byggs och produceras som kanske aldrig förr här i Katrineholm, och framförallt, framtidstron är tillbaka. Det känns fantastiskt roligt, säger Conny Petrén.

TEXT PER-ÅKE HULTBERG